Bokslut 2023
Räkenskapsperiod 1 januari 2023 → 31 december 2023
Finansiell hälsa
Snabb översikt - betalningsförmåga, lönsamhet och kapitalstyrka jämfört mot branschnormer.
Resultaträkning
Vad bolaget tjänade och spenderade under året - slutar i årets resultat. Alla belopp i SEK.
| Nettoomsättning | 1 696 900 |
|---|---|
| Övrig omsättning | 525 742 |
| Omsättning | 2 222 642 |
| Lagerförändring | – |
| Rörelsekostnader | -2 216 772 |
| Rörelseresultat | 5 870 |
| Finansiella intäkter | 1 169 |
| Finansiella kostnader | 118 |
| Resultat efter finansnetto | 6 921 |
| Resultat före skatt | 6 921 |
| Skatt | -2 630 |
| Årets resultat | 4 291 |
Balansräkning 2023
Tillgångarna (vänster) och hur de finansierats (höger) - de två sidorna balanserar alltid till samma summa. Alla belopp i SEK.
| Anläggningstillgångar | |
|---|---|
| Immateriella anl.tillg. | – |
| Materiella anl.tillg. | – |
| Finansiella anl.tillg. | – |
| Summa anläggningstillgångar | – |
| Omsättningstillgångar | |
| Varulager | – |
| Kundfordringar | 57 905 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 189 590 |
| Förutbetalda kostnader / upplupna intäkter | 1 942 685 |
| Kassa och bank | 377 117 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 567 297 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 567 297 |
| Eget kapital | |
|---|---|
| Aktiekapital | 100 000 |
| Reservfond | – |
| Överkursfond | – |
| Bundet eget kapital | 100 000 |
| Balanserat resultat | 263 398 |
| Fritt eget kapital | 267 689 |
| Summa eget kapital | 367 689 |
| Obeskattade reserver | |
| Periodiseringsfonder | – |
| Ackumulerade överavskrivningar | – |
| Summa obeskattade reserver | – |
| Avsättningar | |
| Summa avsättningar | – |
| Långfristiga skulder | |
| Skulder till kreditinstitut | – |
| Övriga långfristiga skulder | – |
| Summa långfristiga skulder | – |
| Kortfristiga skulder | |
| Leverantörsskulder | 2 007 606 |
| Skatteskulder | – |
| Skulder till koncernföretag | 90 494 |
| Övriga kortfristiga skulder | 55 133 |
| Upplupna kostnader / förutbetalda intäkter | 46 375 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 199 608 |
| SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER | 2 567 297 |
Nyckeltal
Beräknade mått som visar lönsamhet, betalningsförmåga och risknivå.
Vinstdisposition & utdelning
Vad styrelsen föreslår ska göras med årets vinst - utdelas till ägarna eller balanseras i bolaget.
| Föreslås balanseras i ny räkning | 267 689 |
|---|---|
| Total föreslagen disposition | 267 689 |
Förändringar i eget kapital
Hur varje del av eget kapital förändrats under räkenskapsåret. Belopp i SEK.
| Förändring | Balanserat resultat | Årets resultat |
|---|---|---|
| Årets resultat | - | 4 291 |
| Balanseras i ny räkning | 26 996 | -26 996 |
Övriga upplysningar
Berättande texter från årsredovisningen som styrelsen särskilt vill lyfta fram.
Året som gått - Sverige fick Afrikansk svinpest Den 6 september 2023 fick Sverige sitt första fall av Afrikansk svinpest vid Sänkmossens avfallsstation utanför Fagersta i Västmanlands län. Vi fick ett kvitto på att alla förberedelser vi gjort tillsammans fungerade bättre än vad vi någonsin kunnat drömma om. Tack vare att utbrottet skedde i ett område med mycket få tamgrisar kunde dessutom en tamgrisfri zon runt utbrottet skapas. Vi ville alla undvika att få ASF på tamgris eftersom det hade inneburit väsentliga inskränkningar i den export som sker av detaljer som inte konsumeras i Sverige. Slakt av tamgrisar från ett restriktionsområde innebär också att dessa djur ska hållas åtskilda och värmebehandlas på slakteriet. För att undvika detta måste besättningen kunna visa att djuren hållits helt åtskilda från vilda grisar under tiden före utbrottet. Vi har därför inom ramen för vårt samarbete tillsammans med övriga hälsokontrollorganisationer tagit fram en ny status inom programmet "Smittsäkrad besättning -gris" som kallas ASF-status. Denna ger vägledning för de besättningar som vill säkerställa ett fortsatt oavbrutet djurflöde till och från besättningen. Det kan kännas absurt för många grisföretagare att behöva hägna in gården för att vildsvinsstammen tillåtits växa sig stor i Sverige, men åtgärden är helt nödvändig. Naturvårdsverket har satt som mål för den svenska vildsvinsstammen att antalet vildsvinsolyckor per år i trafiken skall vara färre än 3000 år 2025. 2023 var siffran 5900st, vilket är 260 olyckor fler med vildsvin än föregående år, och vi får gå tillbaka ända till 2011 års vildsvinspopulation innan vi hade färre än 3000 trafikolyckor på ett år, vilket ger en uppfattning om vilka utmaningar Sverige står inför. Det är anmärkningsvärt att antalet trafikolyckor nu ökar för andra året i rad. Dessutom utgör den bristande stängslingen av många av landets avfallsstationer en stor smittorisk avseende ASF. Vi hoppas att alla jägare i Sverige förstår att vi kraftfullt måste reducera vildsvinsstammen om vi vill ha kvar jakten på övrigt vilt. I ett restriktionsområde är all normal jakt förbjuden. År 2023 var en fruktansvärt svår växtodlingssäsong med svår försommartorka och missväxt följd av ett oavbrutet regnande, översvämningar, svåra skördeförhållanden och dålig hygienisk kvalitet på såväl spannmål som halm. Vi arbetade under hösten intensivt med att stötta våra kunder och hitta rutiner så att den negativa påverkan för djuren skulle minimeras. När vi ser hur det faktiskt fungerat under hösten och vintern ser det ut som att åtgärderna haft effekt och det går faktiskt bättre än vi trodde det skulle göra. Den dåliga och besvärliga skörden tillsammans med det faktum att Sverige fått ASF ledde till att vi beslöt att tillsammans med Sveriges Grisföretagare, övriga hälsokontrollorganisationer och företrädare för slakterierna träffa våra grisföretagare fysiskt på 6 platser runt om i Sverige för att också prata om ASF och den nya ASF-statusen. Under året har vi också diskuterat vad som kan ske vid en avspärrningssituation och helt klart är det diesel till generatorer och vacciner till grisarna som är kritiska för att upprätthålla såväl produktivitet som djurskydd. Det är inte realistiskt att handutfodra när besättningarna blir stora, och det räcker inte att öppna fönster i djurstallarna för att säkerställa en god ventilation. Våra besättningar får successivt friskare djur och högre produktivitet. Vi ser att avvänjningen utan zinkoxid gått bättre än förväntat men att antibiotika ofta varit nödvändig under en övergångsperiod när besättningen lär sig att avvänja utan zinkoxid. Vi har också sett att ödemsjuka brutit ut i några fall när zinkoxiden tagits bort. Inom ramen för hälsokontrollen finns också en övergripande samarbetsnämnd med företrädare för både Sveriges Grisföretagare, Gård och Djurhälsan AB och Distriktsveterinärerna och vi har haft ett flertal möten där frågeställningar gemensamma för de olika hälsokontrollorganisationerna diskuteras. Den nya och uppdaterade hälsodeklarationen tillställs aktuella smågrisförmedlingar så att köparen av smågrisar får med en utökad beskrivning av status på grisarna med tex utförda vaccinationer. Det innebär att man inte köper grisen i säcken utan kan anpassa gruppering och ytterligare vaccinationer efter grisarnas hälsotillstånd. Vi hoppas alla att det leder till ännu friskare grisar och en lägre förbrukning av antibiotika. Arbetet på gårdarna