Smart Innovation Sweden AB

Bolaget utvecklar en ny typ av kraftledningsstolpe som tillverkas av en kombination av högpresterande betong och basaltfiberarmering. Den nya stolpen som kallas Smart Pole kan tillverkas på ett väsentligt mindre energikrävande och mer miljövänligt sätt, samt har en mindre miljöbelastning under sin livslängd i jämförelse med samtliga kommersiella lösningar på marknaden idag. Dessutom har stolpen den lägsta livscykelkostnaden (total kostnad för nätägaren) då den har en lång livslängd, låga underhållskostnader och är helt återvinningsbar. I detta projekt avser bolaget att tillsammans med nätägare och partners att installera, verifiera och utvärdera den tekniska lösningen under fältmässiga förhållanden. Anledningen till att produktionen av Smart Pole är mindre energikrävande är att konstruktionen kan göras tunnväggig, då hållfastheten är högre jämfört med konventionella betongstolpar och armeringen inte behöver skyddas mot korrosion med ett tjock ytlager av betong. De typer av stolpar som finns på marknaden idag är kreosotimpregnerade trästolpar, stålstolpar, konventionella stålarmerade betongstolpar samt en mindre andel stolpar av komposit- och andra material. Installerade basen av kraftledningsstolpar på den svenska marknaden består till 94% av trästolpar och resterande 6% av stålstolpar. Totalt finns ca 5 miljoner stolpar i Sverige. Den i Sverige idag vanligast förekommande trästolpen är rötbehandlad med kreosot. Detta skapar stora miljöproblem vid tillverkning och destruktion. EU har genom en förordning lagt ett planerat kreosotförbud till den sista december 2018 under förutsättning att kostnadseffektiva alternativ finns på marknaden. Kreosot är idag befriat från skatt genom ett riksdagsbeslut 1984. Skattebefrielsen innebär att den nuvarande kreosotimpregnerade trästolpen är subventionerad av staten med ca 3 000 - 6 000 kronor beroende på längd och tjocklek. Många kommuner och kraftnätsägare är dock ändå motvilliga till att göra ny- eller underhållsinstalltioner med trästolpar på grund av miljöproblemen. Med en medellivslängd på 50 år och en installerad bas av ca 7 000 000 trästolpar i Skandinavien, är ersättningsbehovet ca 140 000 stolpar per år. Till detta kommer behovet av utbyggnad som ligger på ca 20 000 - 50 000 stolpar per år. Energiåtgången för tillverkning av en 10 meters Smart Pole är 192 kWh, en betongstolpe av standardmodell 979 kWh, kompositstolpe 3 888 kWh samt stålstolpe 16 720 kWh. I dessa siffror ingår både framställning av råmaterial samt produkt. Det innebär att om ny- och underhållsinstalltioner i

Bolaget utvecklar en ny typ av kraftledningsstolpe som tillverkas av en kombination av högpresterande betong och basaltfiberarmering. Den nya stolpen som kallas Smart Pole kan tillverkas på ett väsentligt mindre energikrävande och mer miljövänligt sätt, samt har en mindre miljöbelastning under sin livslängd i jämförelse med samtliga kommersiella lösningar på marknaden idag. Dessutom har stolpen den lägsta livscykelkostnaden (total kostnad för nätägaren) då den har en lång livslängd, låga underhållskostnader och är helt återvinningsbar. I detta projekt avser bolaget att tillsammans med nätägare och partners att installera, verifiera och utvärdera den tekniska lösningen under fältmässiga förhållanden. Anledningen till att produktionen av Smart Pole är mindre energikrävande är att konstruktionen kan göras tunnväggig, då hållfastheten är högre jämfört med konventionella betongstolpar och armeringen inte behöver skyddas mot korrosion med ett tjock ytlager av betong. De typer av stolpar som finns på marknaden idag är kreosotimpregnerade trästolpar, stålstolpar, konventionella stålarmerade betongstolpar samt en mindre andel stolpar av komposit- och andra material. Installerade basen av kraftledningsstolpar på den svenska marknaden består till 94% av trästolpar och resterande 6% av stålstolpar. Totalt finns ca 5 miljoner stolpar i Sverige. Den i Sverige idag vanligast förekommande trästolpen är rötbehandlad med kreosot. Detta skapar stora miljöproblem vid tillverkning och destruktion. EU har genom en förordning lagt ett planerat kreosotförbud till den sista december 2018 under förutsättning att kostnadseffektiva alternativ finns på marknaden. Kreosot är idag befriat från skatt genom ett riksdagsbeslut 1984. Skattebefrielsen innebär att den nuvarande kreosotimpregnerade trästolpen är subventionerad av staten med ca 3 000 - 6 000 kronor beroende på längd och tjocklek. Många kommuner och kraftnätsägare är dock ändå motvilliga till att göra ny- eller underhållsinstalltioner med trästolpar på grund av miljöproblemen. Med en medellivslängd på 50 år och en installerad bas av ca 7 000 000 trästolpar i Skandinavien, är ersättningsbehovet ca 140 000 stolpar per år. Till detta kommer behovet av utbyggnad som ligger på ca 20 000 - 50 000 stolpar per år. Energiåtgången för tillverkning av en 10 meters Smart Pole är 192 kWh, en betongstolpe av standardmodell 979 kWh, kompositstolpe 3 888 kWh samt stålstolpe 16 720 kWh. I dessa siffror ingår både framställning av råmaterial samt produkt. Det innebär att om ny- och underhållsinstalltioner i Skandinavien görs med Smart Pole i stället för med konventionella betongstolpar, och att vi antar ett årsbehov av ca 150 000 stolpar, så är den potentiella energibesparingen ca 118 GWh/år. Med alternativet stålstolpar så blir besparingen ca 2,5 TWh/år. Kreosotimpregnerade trästolpar har inte tagits med i energijämförelsen på grund av att andra argument talar emot detta alternativ. Projektet har tekniska risker, vilket kan innebära att de önskade fysikaliska egenskaperna inte kan uppnås under fältförhållanden. En konservativ marknad kan även utgöra ett hinder för framtida marknadspenetration. En annan risk är att ett miljövänligt rötskydd för trästolpar utvecklas. Energimyndigheten har beslutat att bevilja stöd till projektet. Den sammantagna stödnivån för projektet är 45% av de stödgrundande kostnaderna. Projektet klassificeras som experimentell utveckling och stödet utgår i form av villkorslån. Då Smart Innovation Sweden AB är ett litet företag i enlighet med 4 § förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet, så medges en höjning av stödnivån med 20% från grundnivån 40%. Detta medger en maximal stödnivå på högst 60% av projektets stödgrundande kostnader. Stödet är i enlighet med Energimyndighetens uppdrag att medverka till en omställning av energisystemet samt bidrar till Energimyndighetens mål för ökad kommersialisering inom energiområdet. Projektet har påverkan på miljökvalitetsmålen, begränsad klimatpåverken, giftfri miljö, levande