Bokslut 2025
Räkenskapsperiod 1 januari 2025 → 31 december 2025
Finansiell hälsa
Snabb översikt - betalningsförmåga, lönsamhet och kapitalstyrka jämfört mot branschnormer.
Resultaträkning
Vad bolaget tjänade och spenderade under året - slutar i årets resultat. Alla belopp i SEK.
| Nettoomsättning | 1 126 600 |
|---|---|
| Övrig omsättning | 270 |
| Omsättning | 1 126 870 |
| Lagerförändring | – |
| Rörelsekostnader | -990 589 |
| Rörelseresultat | 136 281 |
| Finansiella intäkter | 617 |
| Finansiella kostnader | 0 |
| Resultat efter finansnetto | 136 898 |
| Resultat före skatt | 136 898 |
| Skatt | -28 910 |
| Årets resultat | 107 988 |
Balansräkning 2025
Tillgångarna (vänster) och hur de finansierats (höger) - de två sidorna balanserar alltid till samma summa. Alla belopp i SEK.
| Anläggningstillgångar | |
|---|---|
| Immateriella anl.tillg. | – |
| Materiella anl.tillg. | 522 |
| Finansiella anl.tillg. | – |
| Summa anläggningstillgångar | 522 |
| Omsättningstillgångar | |
| Varulager | – |
| Kundfordringar | 90 130 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 62 200 |
| Förutbetalda kostnader / upplupna intäkter | 623 |
| Kassa och bank | 405 744 |
| Summa omsättningstillgångar | 558 697 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 559 219 |
| Eget kapital | |
|---|---|
| Aktiekapital | 50 000 |
| Reservfond | – |
| Överkursfond | – |
| Bundet eget kapital | 50 000 |
| Balanserat resultat | 214 575 |
| Fritt eget kapital | 322 563 |
| Summa eget kapital | 372 563 |
| Obeskattade reserver | |
| Periodiseringsfonder | – |
| Ackumulerade överavskrivningar | – |
| Summa obeskattade reserver | – |
| Avsättningar | |
| Summa avsättningar | – |
| Långfristiga skulder | |
| Skulder till kreditinstitut | – |
| Övriga långfristiga skulder | – |
| Summa långfristiga skulder | – |
| Kortfristiga skulder | |
| Leverantörsskulder | 3 158 |
| Skatteskulder | – |
| Skulder till koncernföretag | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 175 497 |
| Upplupna kostnader / förutbetalda intäkter | 8 001 |
| Summa kortfristiga skulder | 186 656 |
| SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER | 559 219 |
Nyckeltal
Beräknade mått som visar lönsamhet, betalningsförmåga och risknivå.
Vinstdisposition & utdelning
Vad styrelsen föreslår ska göras med årets vinst - utdelas till ägarna eller balanseras i bolaget.
| Föreslagen utdelning | 165 000 |
|---|---|
| Föreslås balanseras i ny räkning | 157 563 |
| Total föreslagen disposition | 322 563 |
Anläggningstillgångar - kategorinoter
Hur värdet på maskiner, byggnader och inventarier förändrats - anskaffningsvärden, avskrivningar, inköp och försäljningar.
| Kategori | Anskaffningsvärde | Ack. avskrivning | Årets inköp | Årets avskrivning | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Inventarier, verktyg och installationer | 25 310 | -24 788 | – | -6 327 | 522 |
Förändringar i eget kapital
Hur varje del av eget kapital förändrats under räkenskapsåret. Belopp i SEK.
| Förändring | Balanserat resultat | Årets resultat |
|---|---|---|
| Årets resultat | - | 107 988 |
| Balanseras i ny räkning | 147 740 | -147 740 |
| Utdelning | 150 001 | - |
Noter & detaljer
Ytterligare specificerade poster ur årsredovisningen. Belopp i SEK.
| Föreslagen utdelning (annan) | 165 000 |
|---|
Övriga upplysningar
Berättande texter från årsredovisningen som styrelsen särskilt vill lyfta fram.
Trots en uppenbar och långsiktig brist på kompetenta tolkar fortsätter den svenska staten såväl som Sveriges regioner, kommuner och domstolar konsekvent visa en vilja att göra tolkning i den offentliga sektorn allt mindre attraktivt som yrke. Priserna i den offentliga sektorn hålls fortsatt artificiellt låga, och de dåliga arbetsvillkoren visar inga tecken på att förbättras. Pangur AB har därför riktat in sig allt mer på den privata marknaden och stora institutionella aktörer. Dessa marknader är inte tillräckligt stora i Sverige. Därför behöver vi vända oss till utlandet, och fortsätta prioritera franska och iriska över svenska. Pangur AB investerar därför i den utbildning och fortbildning som kan utmynna i en ackreditering hos t.ex. NATO och EU. Detta har redan under 2025 resulterat i något fler och mer intressanta konferenstolkningsuppdrag, där lönsamheten är klart bättre än i Sveriges offentliga sektor. Den befarade nedgång i konferensuppdrag på plats till förmån för distanstolkning och/eller AI verkar ha uteblivit. Flera internationella storkunder, så som WHO och EU, har slutfört studier som visar att AI kommer inte kommer att kunna användas till tolkning i alla fall för dessa kunder inom överskådlig tid. Distanstolkning skapar samtidigt nya möjligheter, som dock kräver investeringar i både material och utbildning för effektiv distansarbete, bl.a. ljudutrustning och videokonferenstjänster, och utbildning i ämnet. Bolaget har gjort de nödvändiga satsningar och avser att fortsätta i den riktning med sikte på en en förväntad ökning av efterfrågan om konferenstolkning på distans och för internationella storkunder.